Plenarföreläsningar 2019

 Göteborg 2019

Överläkare Anna Santesson, BUP Halland

Föreläsning: På tunn is – att värdera och hantera risk hos självmordsnära ungdomar. En översikt om självmord hos unga med fokus på riskbedömning, säkerhetsplanering och uppföljning.

Självmord är en av de allra vanligaste dödsorsakerna hos ungdomar och varje år tar cirka 50 ungdomar sitt liv. Självmordsriskbedömningar är en av vårdens svåraste och mest utmanade uppgifter. Det går inte med säkerhet att förutsäga vem som faktiskt kommer ta sitt liv. Likväl behöver risken bedömas för att kunna hanteras på ett säkert sätt. Kunskap om riskfaktorer och förmågan att känna igen högrisksituationer ger säkrare bedömningar. Behandlare inom BUP träffar ofta suicidnära ungdomar, men har inte sällan otillräcklig utbildning och träning i att göra strukturerade självmordsriskbedömningar.

Föreläsningen tar upp olika aspekter av suicidalitet och suicidnära beteende och aktuell kunskap om vilka faktorer som ökar risken. Den beskriver vad en strukturerad suicidriskbedömning bör innefatta och hur ett samtal för att bedöma risk och göra en säkerhetsplanering kan gå till.

Anna Santesson är överläkare och specialist inom Barn-och ungdomspsykiatrin med erfarenhet från såväl barnpsykiatrisk öppenvård- som slutenvård. Hon har sedan tio år varit konsultläkare på SIS och sedan fem år varit föredragande läkare på IVO. Hon är utbildningsansvarig inom SFBUPs implementeringsprogram Deplyftet och har där ansvarat för att ta fram utbildningsmaterial om självmordsriskbedömningar.

 

Leg läkare och KBT terapeut Ludmilla Rosengren, Uppsala

Föreläsning: Att möta någon som tappat hoppet

Sammanfattning:

Att möta någon som uttrycker att hen har tankar på att ta sitt liv är något många upplever som svårt och hotfullt. Den rädsla vi har att säga fel saker kan göra att vi möter personen på ett sätt som känns avståndstagande och därigenom bekräftande i att få göra slag i saken. När vi gömmer oss bakom vår professionella fasad och fastnar i skattningsskalor och riskkalkyler är det lätt att glömma bort att mötet med mig som en medmänsklig person är viktigare än så mycket annat.

Att förstå självmord som ett psykologiskt olycksfall underlättar både i bemötande och förhindrandet av att någon tar sitt liv. En serie olyckliga omständigheter leder till ett katastrofalt olycksfall. Vi behöver alla lära oss att hålla koll på våra sårbarhetsfaktorer och att ha marginaler mellan vår förmåga att ”prestera” och de yttre krav som finns i tillvaron. Vi måste tidigt få kunskap om hur vi håller tillräckligt med marginaler så att vi inte hamnar nära gränsen. Skolan har en viktig roll att förmedla dessa livskunskaper men även i vården kan vi använda detta som konkreta verktyg med de sårbara personer vi möter.

När olyckan trots allt har skett och någon tagit sitt liv finns ett antal traumatiserade personer kvar. Dessa personer behöver aktivt fångas upp av vården eftersom de i sin tur tillhör riskgrupp för psykisk ohälsa, sjukskrivningar och även, självmord.

 

Professor emeritus. Dr. med, University Hospital of Psychiatry Konrad Michel, Bern – Switzerland

Föreläsning: What do patients who attempt suicide need? Lessons learned from ASSIP, an effective brief therapy to reduce the risk of reattempts

Lecturer:
Konrad Michel, M.D., professor emeritus of psychiatry at the University Hospital of Psychiatry in Bern, Switzerland, is a psychiatrist / psychotherapist / researcher with an active clinical private practice. Dr. Michel received his postdoctoral training in England and became a Member of the Royal College of Psychiatrists. When returning to Switzerland his interest in suicide research was triggered by the fact that Switzerland had a suicide rate twice as high as Britain. His first studies focused on the role of the medical profession in preventing suicide, more specifically, on the therapeutic relationship with the suicidal patient. He was a collaborator in the WHO/EURO Multicenter Study on Suicidal Behaviour. He is the founder of the biennial Aeschi Conferences, which have grown into an international forum for sharing new developments in the psychotherapy for suicidal individuals. Together with David Jobes, PhD, he edited an international multi-author volume (“Building a Therapeutic Alliance With the Suicidal Patient”; APA Books 2011). In collaboration with his team he developed patient-centred concept of suicide as a goal-directed action. This resulted in ASSIP (Attempted Suicide Short Intervention Program), a manualised brief therapy, which has been shown to significantly reduce the risk of suicide reattempts over a follow-up period of 2 years.

Summary:
Suicidality of adolescents and young adults is often characterized by shame and the inability to confide the problems to someone. Young people often die before they can receive help. Those who attempt suicide, however, can be taken into treatment. The question is what kind of treatment will be effective in reducing the risk of suicide or reattempts. Treatment of mental disorders is important, but depression and other diagnoses are not the cause of suicide, they are risk factors. The therapy for people who attempt suicide has to be patient-centred and meaningful to the suicidal individual.

ASSIP (Attempted Suicide Short Intervention Program), in a RCT with 120 patients has been shown to be effective in reducing future suicidal behaviour in an adult patient population. It consists of three therapy sessions followed by regular semi-standardized letters to the patients. The therapy model is based on the theory of suicide as a goal-directed action. Suicidal behaviour is not seen as caused by mental disorders, but as behaviour or action with a very personal story. The initial narrative interview is key to a patient-oriented, a shared understanding of the patient’s suicidality, and the technique of video-playback further enhances a collaborative reflecting about the suicidal development. The therapeutic elements of ASSIP will be presented, and its adaptation to an adolescent patient population discussed.

Adj professor, Leg läkare Clara Hellner, Karolinska Institutet, Stockholm

Föreläsning: Att skada andra och att skada sig själv: Om självskada, suicidalitet och interpersonellt våld hos barn och unga

Föreläsare:

Clara Hellner, adjungerad professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Karolinska Institutet med klinisk erfarenhet från rättspsykiatri och LVU-vård, samt forskning inom området.
Ansvarig för arbetet med att ta fram sfbup:s riktlinjer för beteendestörningar.

Sammanfattning:
Med jämna mellanrum inträffar mycket allvarliga våldshändelser där ungdomar är inblandade, och för BUP är det viktigt att förstå om och hur vi kan identifiera de som är i riskzon och vilket stöd de i så fall behöver. Barn med tidig debut av våldsamt beteende löper inte bara ökad risk för antisocial utveckling, utan senare års forskning visar också på överlapp mellan våld mot andra och självskadande handlingar. Föreläsningen ger en överblick över aktuell forskning inom området självskada-suicidalitet-våld-homicid. Vilka diagnosgrupper och/eller symtom bör vi vara uppmärksamma på? Kan systematisk riskbedömning bidra? Hur ska vi tänka när det gäller insatser och vårdplanering?

Anmäl dig här!